Det är som så...

Ja, nu var det ett tag sedan jag skrivit.. Har hänt mycket i mina tankar och i mitt liv, som vanligt känns det som! Jag var i helgen och förde ner mina barn till deras pappa. Känns lite knasigt att töserna inte kommer bo hos mig längre på heltid. Jag hade en mycket trevlig och tänkvärd helg nere i storstan, kom till bra insikter och ska försöka eftersträva att leva efter det oxå. Det har varit en lite tung period nu innan jag skulle föra ner tjejerna. Det är inte helt lätt som förälder att inte få ha sina barn hos sig hela tiden. Man får många tankar och funderingar. Jag har känt mig som en rätt dålig mamma, jag har funderat på vad människor runt mig egentligen tänker vad jag är för någon, kanske dåliga människa som gör detta, tanken att människor tror att jag skulle vara en förälder som inte kan ta hand om mina barn har oxå funnits där.. Inget av dessa saker är sant. Jag är ingen dålig mamma. Jag har tagit hand om och tar hand om mina barn så gott jag kan och de verkar vara töser som mår rätt bra :) Jag bryr mig faktiskt inte heller så mycket vad andra tänker att jag är för någon i detta fall. Jag vet att jag aldrig någonsin kommer överge mina barn. Den här perioden i livet är nu så att jag inte kommer få se de vackra små söta ansiktena varje dag, jag kommer inte kunna krama och pussa dom varje kväll, jag kommer inte kunna gå och klappa dom på kinden när de somnat, inte heller laga mat tillsammans med dom varje dag, inte vara i lekparken och massa såna saker. Men!!! Och ett stort MEN jag kommer kunna göra det när jag är nere och hälsar på dom. Jag kan prata med dom i telefon och nu är det ju oxå så finurligt att det går att köra videosamtal och sånt. Jag kommer få höra deras röster varje dag. Jag kommer kunna vara mamma till 100% när jag är hos dom! Tiden jag annars har ska jag oxå ta tillvara på. Jag skulle kunna sitta hemma och deppa, men det leder aldrig till något bra, inte för mig, min omgivning och framförallt inte för tjejerna! Dessa fina fina töser :) Nu ska jag ta itu med resten av dagen!
KRAM

Kommentarer
Postat av: Majja

Du är en kanon mamma Hanna! Du är så otroligt stark Hanna, glöm inte de...kramar!!

2010-10-10 @ 15:19:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0