Välkommen till

Föreläsningar hela dagen. Ganska skönt, men jag är otroligt besviken på dagen ändå! Har nog inte fått ut så mycket alls. Det finns så många som tycker om att höra sin egen röst och kan inte låta bli att kommentera allt som föreläsaren säger, och föreläsaren förmår inte att styra upp diskussionen till någon vettigt.

Det har gått några dagar nu som jag har känt mig rätt lugn i själen. Inte alls så mycket ångest, men min hjärna är ganska tom. Funderar om det kan vara någon slags försvarsmekanism. Just nu tänker jag inte på så mycket jobbia saker som händer runt omkring. Kanske att jag lever i något slags vaccum för att inhämta lite styrka för att orka ta tag i det som kommer? Behöver nog en tid där jag bara kan vara i ett lugn...

Jag kan på ett sätt se på framtiden som någon spännande men ändå något främmande och skrämmande...