Dag 10

Från att ha känt mig lugn i själen till att få det lite kaotisk... Märkligt eller kanske inte? Jag kan uppleva att känslor studsar som studsbollar i ett tomt rum, från golv till tak och mellan väggarna, hur som helst. Det är svårt att greppa en specifik och konkret känsla eller tanke när alla flyger runt och allt man vill är att ducka för dem och inte få någon på sig. Jag tror jag måste bli mer rädd om mig själv och skydda mig från att studsa igång nya bollar. 

Jag ropar och du svarar mig, Gud.
Lyssna på mig, hör mina ord
Bevara mig som din ögonsten
göm mig i dina vingars skugga

Frikänd ska jag se ditt ansikte
och mättas av din åsyn när jag vaknar
                              
Psaltaren 17:6, 8, 15

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0